2012 05 Anne Pajunen om sitt performanceverk

KRUINGTSJEN & ANDRA SUPERHITS: - det är (precis) så här det kommer att bli.

Eller: det är så här jag minns det . Det är så här du kommer att minnas det. Man skulle också kunna säga det på något annat sätt. Man skulle också kunna säga något annat. 

Egentligen är det en kammaropera. Också. Beror på.

För soloröst, skivspelare, viola, elektronik och kanske världens mest analoga effekter. Och en hel del annat, som inte är känt nu. Jo, kanske en anstrykning av dans. Också.

Foto från "Kruingtsjen" föreställning Växjö 2010

I denna föreställning/performance/utställning söker Anne Pajunen utforska och utmana kammaroperaformen genom att både låta bli att ens härma den och samtidigt flirta med några grundläggande element ur denna traditionsbundna (traditionsrika?) konstform.

Verket ”KRUINGTSJEN & andra superhits. Det är så här det kommer att bli” innebär ett icke-linjärt berättande i en dramaturgi som ger utrymme att tänja gränserna både för scentiden, rummet och formen, som blir en hybrid av föreställning och utställning.

Genom att bjuda in olika gästartister som får komma in i den befintliga miljön och interagera utifrån det som ögonblicket bjuder, är det bäddat för oförutsägbara scener. Under perioden spelas ett antal, i tid, mer avgränsade (eller definierade om man så vill) föreställningar. Däremellan fungerar rummen som en form av levande installation där Anne och kanske någon gäst ibland figurerar och upprätthåller en slags förlängning av föreställningarna. Förutom Anne Pajunens musik förekommer också verk av andra tonsättare och författare.

Då det pågår under flera dagar och genom att rummet förändras under tiden finns möjlighet att komma en del av själva processen närmare. Du som besökare, publik kan också sätta din prägel på olika sätt. Om du vill.

Foto från "Kruingtsjen" föreställning Växjö 2010

I den miljö som Anne Pajunen bygger upp finns, förutom det instrumentarium hon själv spelar på (live-elektronik, resegrammofoner, rullbandspelare m.m), både live-videoinstallationer med kameror som förstorar upp detaljer i rummet, flyttbara ljusobjekt, små interaktiva ljudinstallationer m m, vilka ger besökaren möjlighet att både påverka ljudbilden, flytta på saker, lämna efter sig skriftliga meddelanden m.m. 

Men också att kunna ”bara vara” och känna känslan av att sitta på viss plats i ett visst ljus, ändra vinkel på en kamera som därmed ger en annan projektion på en annan plats i rummet. Alla förändringar påverkar fortsättningen.